Utmaning: 11 sanningar om min barndom

31.01.2014 kl. 14:59

Valde Pias version av utmaningen som svängt runt de flesta av bloggarna jag läser. Varsågoda.

11 saker om mig och min barndom:

1. Jag klarade mig rätt så bra i skolan på lågstadiet i alla ämnen - förutom handarbete och slöjd. Jag hade inte gnistan att mäta exakt och göra exakt. Mina hankka-arbeten var helt rysliga jämfört med mina klasskamraters prydliga grejer. Det harmade mig.

2. Som liten hade vi inte alltid teve hemma. Mina mamma och styvfarsa hade aldrig riktigt lärt sig att titta på teve, så när vår gamla teve pajade gick det säkert minst ett år förrän vi fick en fungerande version. Blev således helt utanför vissa teveserier. Inte för att jag tror att jag missade värst mycket, sist och slutligen.

3. Min pappa flyttade utomlands när jag var elva år. Varje sommar åkte vi till honom; först tre somrar till Singapore, sen tre somrar till Hong Kong. Visst diggade jag ju det då också, men man var ju ba, 'Poolen, jee! McDonald's, jee! Varmt, jee!' Nu är jag så sjuttons avundsjuk på 11-åriga mig. Alltså VAD allt jag kunde ha sett och gjort!

4. Jag spelade huvudrollen i Klas Klättermus -teaterstycket vi framförde på sexan. Älskade det. Vi tyckte uppträdandet var så bra att Svenska Teatern borde ha visat det.

5. Jag har spelat in ett album som 10-åring. Hehheh. Nå det var ju nog inte bara jag. Var med i Brages musikskolas barnkör, alltså. Skivan Musslans gåta har iaf funnits i Fuas skivhylla, om jag minns rätt?

6. Som liten drömde jag om att bli en duktig ryttare. Jag var hästgalen så där halvt i hemlighet, eftersom hästgalenhet var ganska out efter klass fyra ungerfär. Jag hade gamla exemplar av Hevoshullu och Penny som jag smygläste om och om igen.

7. Jag är helt tvåspråkig. Min mamma är finskspråkig, pappa är svenskspråkig. Hemma pratade vi svenska sinsemellan barnen och finska med mamma, så ännu även i dag. (Dock brukar vi nuförtiden prata oftare svenska sinsemellan då min dotter är med, hon hör så lite svenska.) Hur som helst så har jag alltid känt mig lite utanför den finlandssvenska världen i Helsingfors. Vi har aldrig seglat eller haft kräftskiva. Vi hade ingen stuga i skärin. Jag gick inte i samma skola som mina kusiner. Mina kusiner talar förresten inte ens svenska.

8. Som liten tecknade jag serier i massvis. Jag älskade Asterix, Lucky Luke och Tintin (vi hade nästan alla på landet), så inspirationen kom därifrån. Jag var dock väldigt självkritisk, och ingen fick läsa mina serier, Blev också mycket frustrerad om huvudfiguren inte var likadan i alla bilder. Kom därför på den fiffiga idén att göra huvudfiguren till en myra. Tre bollar på varann och sex stycken pinnarmar, perfekt!

9. Jag hatade spindlar (gör det fortfarande), men samtidigt tyckte jag de var väldigt fascinerande. Brukade på landet mata spindlar med myggor . Usch.

10. Jag minns inte att jag skulle ha varit nånsin sjuk på lågstadiet. Inga spytisjukor eller influensor eller brutna ben. Visst har jag säkert varit sjuk, men som sagt: minns inte en endaste en gång!

11. Jag var en vakare redan som liten. Läste böcker till midnatt med ficklampan på under täcket. Att vakna om morgonen var helt lika tufft som idag. Vilket innebar att jag nästan alltid var försenad till skolan, eller nästan i alla fall.

Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 2 med bokstäver:
35-årig helsingforsare som bor i finskspråkiga delen av Syd-Österbotten med man och dotter. Tjafsar om ditt och datt, bl.a. barn, hemmet, träning och sockerberoende. Spännande!

Follow on Bloglovin


Du kan mejla mig på ostermyran ät gmail.com.

Bloggar jag läser: