Insikt från igår kväll

För. Mycket. Kläder. Det har jag. Vågar knappt öppna en enda sopsäck till, för risken är stor att säcken innehåller - tada - mina kläder som ropar i kör, "Jamen vi ska också rymmas in i skåpet!"
 
30.04.2014 kl. 10:20

Hänt sen senast

Torsdag: målade väggar till 4.30 på morgonen. Sov några timmar. Steg upp och inledde flyttdagen. Packade och roudade och agerade pizzalähetti och roudade igen tills klockan var nio. Åkte ännu till svärmor fram och tillbaks. Satt mig ner i soffan i nya hemmet bland femton sopsäckar kl 23 på kvällen.

Fredag: stack till jobbet kl 9. Försökte frenetiskt fundera och planera ut dagen och det inkommande veckoslutet så att jag skulle få så mycket som möjligt i ordning hemma, då hubbyn har jobbveckoslut.

Fredag kl. 10.30: blev överraskad på jobbet av syrran och några kompisar. Möhippa-dags! Hjääälp.

Fredag - söndag: På Stokis-kryssning. Otrolig feelis, otroligt väder, otroligt sällskap. Så himla mycket skratt!

Söndag kl 18. Tåget från stadi anländer till Seinäjoki. Åker hem. Sopsäckar. Lådor. Kläder. Kaos kaos kaos. Andas andas andas.

Måndag på jobbet: En verkligen skit retur till vardagen. Har inte ord att beskriva det. But it ain't good.

Jag är helt slut. Over and out.

 

28.04.2014 kl. 11:00

Utmaning

Blev utmanad av Pia. Vassego.

1. Varför bloggar du?
För att få skriva på svenska, och för att ha en plats att ranta rätt anonymt. Sorligt men sant, det blir väldigt lite skrivet på modersmålet annars.

2. Ta en bild på var du oftast befinner dig då du bloggar.
Gammal bild, samma soffa:


3. Vilken blogg har du följt längst?
Kaikki mitä rakastin av Eeva Kolu. Hon skriver underbart vackert. För att vara ett 'stort' bloggarnamn känns hon väldigt ärlig och down-to-earth. Och hon kan verkligen skriva.

4. Gå in på ditt senaste inlägg, plocka ut de tre första adjektiven (fortsätt till nästa inlägg om det behövs), och ge varsitt bloggtips för varenda beskrivningsord.
Klok - Den där Pia.
Mindre - Mindre sura miner, mera fniss. Anne.
More - Fua. Mer än en bloggkompis. Har känt henne i tjugo år (SHIT). Ett levande bevis på att man kan om man vill och vågar lita på sig själv.

5. Enligt sann bloggartradition, ta en bild på dig precis nu.


Är just precis så utmattad som jag ser ut. Ingen smink, håret fortfarande vått efter duschen imorse. Slut, slut, slut.

6. Vad får dig att börja följa en blogg?
Bra humor, mysiga bilder (i måtta) och ärlig text. Orkar inte följa med sk. glansbildsbloggar eller bloggar i vilka ett inlägg kan innehålla 10 foton av samma vas från fem olika håll.

7. Ge tre bloggtips: en av nån du känner, en av nån du inte känner, och en som du nyligen börjat följa (av en bekant eller inte).
1) Känner: voi kisi. Känner inte så många bloggare irl. Jag säger Johanna, för henne har jag en gång sett. :)
2) Känner inte: Karkkis blogg är som en karkki. Älskar att bara sitta och njuta av hennes vackra och färgglada bilder.
3) Nyligen börjat följa: Jag har varit lite dålig på att följa med nya på sistone, men Softy ska jag försöka läsa oftare. Hon skriver roligt.

8. Varifrån fick du namnet på din blogg?
Jag bor i Seinäjoki, som egentligen heter Östermyra på svenska. Därav Östermyran.

9. Utmana tre bloggare (som du inte nämnt i tidigare svar) att fylla i denna lista!
Hjälp, vem läser här? Nå okej, jag utmanar:
Heidi, sen när du är frisk och kry :)
Wonderland-Heidi
Catten

Copy&paste-vänlig frågelista:
1. Varför bloggar du?
2. Ta en bild på var du oftast befinner dig då du bloggar.
3. Vilken blogg har du följt längst?
4. Gå in på ditt senaste inlägg, plocka ut de tre första adjektiven (fortsätt till nästa inlägg om det behövs), och ge varsitt bloggtips för varenda beskrivningsord.
5. Enligt sann bloggartradition, ta en bild på dig precis nu.
6. Vad får dig att börja följa en blogg?
7. Ge tre bloggtips: en av nån du känner, en av nån du inte känner, och en som du nyligen börjat följa (av en bekant eller inte).
8. Varifrån fick du namnet på din blogg?
9. Utmana tre bloggare (som du inte nämnt i tidigare svar) att fylla i denna lista!
  
 
22.04.2014 kl. 11:37

17. What I've learned

Good things come to those who wait. At least sometimes.



Nya hemnycklarna.
17.04.2014 kl. 11:02

16. My vice

Godis. Alltid godis.

17.04.2014 kl. 10:58

15. I'm reading this

Igenomgång av gamla inredningstidningar - så överraskande! 

15.04.2014 kl. 21:08

13 & 14. More of this + dirty

Gammal bild som funkar bra på bägge teman:


(Varför har jag krona på huvet? Ingen aning.)

Jag var alltså på bodypump, more of that! Och nu är jag smutsig, eftersom jag glömde att jag inte kan duscha hemma (fuktmätning IDAG, iiii!!). Hmm, parfym är ju menat precis för såna här tillfällen, eikö?

Om bodypumpen, jag har inte varit på lektion på jääättelänge. Härregud det märktes. Och kändes. Värst av allt var dock att jag fick nån slags pollen?-anfall mitt under passet. Jag fick inte luft! Började se små stjärnor i synfältet och var så på vippen att svimma. Men haldade det till slutet av biisin, satt mig ner och lät som en pipande åsna en stund. Men det gick om sen, tur nog. 
15.04.2014 kl. 09:14

12. On my left

Hilarious.




(P.S. Har nån annan ofta trubbel nuförtiden med upp-och-ned-vända bilder på servern? Så sjuuuukt störande.)
12.04.2014 kl. 21:59

Ett osammanhängande inlägg om negativitet

Varning. Här följer en långt och osammanhängade raseriutbrott i text. Men det måste ut.

Jag ser mig själv som en positiv, glad mänska, men jag tror att jag ibland verkar lite onödigt negativ eller kritisk. En orsak till det är nog att jag ofta säger min åsikt ganska rakt ut när det gäller t.ex. laddade frågor  - sånt som många tassar runt lite besvärat.

Jag är skitdålig på att tassa runt. Och visst, jag är kritisk. (Herregud, så kritisk jag är när det kommer till t.ex. inhemsk musik och film.) Ibland är jag också väldigt självkritisk, och dår slår negativiteten över och allt börjar smaka parka. Men, jag tycker att jag nu har blivit bättre på att vara snäll mot mig själv - jag påminner mig själv; vi alla gör ju misstag, vi alla tabbar ibland, ibland orkar man inte med allting. Jag jobbar igenom den där värsta lusten att skriva SKIIIIT på bloggen eller på FB eller att gnälla om det åt hubbyn.

Sen har man en dag som denna. En dag som dom där små pyttejävelheterna blandas ihop till en riktig svordomssoppa, varpå de bara blir för mycket.

Svordomssoppan började koka över redan vid lunchtid idag.

Jag VILL tänka positivt och VILL kämpa igenom krångliga saker, men asså satan så  jag blir förbannad då jag säger till om en sak om och om och om igen UNDER SAMMA DAG och messagen går liksom inte hem. Och den andra parten ler med huvet på sned och tror väl(?) sig vara svår på ett "sympatiskt" sätt. "Ojoj, ja, jag gjorde det igen. Voj nej ändå. Tihi."

Jag ler inte och sätter inte huvet på sned utan fantiserar istället om en pötkö dynamit att stoppa i munnen på den andra parten. 

Tyvärr(?) har jag ingen dynamit. Istället räknar jag till tre, samlar ihop mig för eftermiddagen och försöker hinna ikapp med allt det andra som får vänta medan jag hjälper den andra parten för femtielfte gången. Sen rusar jag iväg efter barnet från dagis och biter ihop käkarna, Mamma vaskavijöö idag, vi ska äta, jamen vaskavisenjöö, jag vet int, och sen kör  vi till butiken för det finns ingen mat hemma, och även om jag älskar den där skäggiga typen jag bor med så på en dag som denna är det otroligt enerverande att tänka att han hade ledigt igår och tammefan han köpte bara mjölk och ingen mat, och så står vi i butiken hungriga jag och Lily och bråkar över ett par lenkkare som hon inte behöver, och jag har lust att sätta ner allt och bara gå ut. Och sambon jobbar kvällsskift och vi kommer hem till et kaos och smutsig disk som står på diskbänken och kattsandlådan behövs putsas och potatisar skalas och jag vill, inte gråta, nej. Jag vill skrika. Jag vill stampa fötterna i golvet och sparka sönder nåt. 

Okej, jag gjorde det inte. Jag städade undan disken, skalade potatisen, lagade maten och satt mig ner till middag med en glad flicka som berömde svampsåsen. Det räddade mig.

Men ändå, ändå ville jag skriva ut den här frustrationen. För att vara ärlig, skulle jag vela göra mer än så. Jag skulle vilja hojta och stå och vifta med händerna och berätta exakt vad som fick bägaren att rinna över. Men så kan jag ju inte göra. Därför skriver jag. Men samtidigt funderar jag, är detta rätt ställe för min rant? Borde jag tygla mig bättre? Blir jag felförstådd, är jag en crybaby? Borde jag ge utlopp för min frustration på nåt annat sätt - sporta bort det, äta godis, gråta en skvätt, måla en tavla? Jag vet int.

Hur gör ni?

...Does this make ANY sense?
10.04.2014 kl. 23:35

10. My fave part of the day.

Favvostunden varierar enormt. Ibland är det morgonen (söndagar), ibland när jag lägger mig (måndagar). Idag var det stunden, när jag och knappen hade satt oss ner till middag, hon var glad (och gillade min champignonsås, who knew!) och jag var redan mätt och glad.



(Den fina tröjan är SJK:s anhängartröja. SJK= Seinäjoen Jalkapallokerho. Äs jii koo, muita ei oo låter det hos oss.)
10.04.2014 kl. 23:31

9. Dark

Mörkt och ändå inte.

10.04.2014 kl. 09:34

8. Hobby.

Det var inte svårt att välja bland mina tusen (ehheh) hobbies. Ridning är det enda jag håller på med just nu i hobbyväg, vecka ut vecka in, no excuses.



Jag (med pupuöron...long story-ish juttu) och Tellu. Bilden är suddig, men kanske glädjen ändå går att urskilja i mitt ansikte.
Några ord om hon jag sitter på. Tellu är en liten (mankhöjd 140 cm) raket, henne behöver man inte uppmana att galoppera. Ibland slänger hon med huvudet och bryr sig inte om skänklarna, men oftast är hon bara världens lustigaste lilla speedy gonzales till häst. Kramgo är hon också. När hon vill det.
08.04.2014 kl. 15:30

6 + 7: A taste of spring + Where I'd rather be

Tar gårdagen och idag i samma bild. Cyklingsträningarna igår hade total vårfiilis över sig, och jag skulle så mycket hellre vara ute i en solig park just nu än på ett dammigt kontor.



L har varit lite skraj för att cykla utan att båda stödhjulen tar i marken. Vi tabbade där, eftersom den första cykeln vi köpte var av en så töntig modell att stödhjulen inte alls gick att justera ovanför marknivå. Ergo, L fick inte alls känsla för balans med den cykeln. I höstas bytte vi till en större cykel, och L tyckte helt tydligt att det var obehagligt då cykeln lutade åt nåndera hållet. Hon ville inte alls cykla under hösten/vintern, inte alls. Men nu på våren ville hon försöka igen. Och nu hiffade hon grejen direkt. Och, vilket kan svagt urskiljas på bilden, kan hon redan cykla utan att stödhjulen tar i marken. Ännu ska vi öva på att svänga med stödhjulen på, men jag tror nog att på sommaren har vi redan en cyklist utan stödhjul. Oj, hon var så mäkta glad över att hon lärt sig. "Titta mamma, TITTA JA KANNN!!" ylade hon så att folk svängde sig om för att se vad som hände. Och jag log så att mungiporna var sjuka, för ja, hur underbart är det inte att se sin unge vara stolt över sig själv?
07.04.2014 kl. 15:21

5. Not mine

Jag medger. Jag tänkte glömma.

05.04.2014 kl. 23:04

Inredningsiver

Jag är sååå inspad att inreda. Vilket i sig inte är så konstigt, då vi är två fuktmätningar ifrån flytten. OM OM OM nu allt går som det ska, får vi nycklarna före påsken, jessss! Men argh så det är så svåååårt att vänta på det gröna ljuset! Samtidigt funderar jag frenetiskt över hur vi ska inreda det nya hemmet. Det är byggt 2007, så nån sån där old school-fiilis finns där ju inte. Men jag vill inte att det ska bli tråkigt. Dessvärre kommer vi att ha ungerfär noll euro att satsa på inredningen i detta skede. Hade så önskat att vi kunde köpa en ny soffa, men tyvärr ser det nog lite överutopistiskt ut. Tänkte köpa ett nytt överkast från ellos (som har de enda fiffiga överkasten för icke-IKEA-soffor), men dom har blivit helt svindyra. Suck!
05.04.2014 kl. 18:43
35-årig helsingforsare som bor i finskspråkiga delen av Syd-Österbotten med man och dotter. Tjafsar om ditt och datt, bl.a. barn, hemmet, träning och sockerberoende. Spännande!

Follow on Bloglovin


Du kan mejla mig på ostermyran ät gmail.com.

Bloggar jag läser: